Nyheter

21 jun 2018

Drottningen diplomerar 20 biståndshandläggare 

 

...

Bild på Drottningen som diplomerar biståndshandläggare

Nu har den första kullen biståndshandläggare examinerats från Sophiahemmets högskolekurs med fokus på demenssjukdom. De handlar om totalt 20 elever som nu kan titulera sig Biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Drottningen delade ut diplomet och en exklusiv pin vid en ceremoni på Silviahemmet.

– För Sophiahemmet Högskola är det oerhört viktigt att möta samhällsbehoven och att lyfta biståndshandläggarnas kompetens kring demenssjukvård. Vi är väldigt stolta över att genomföra denna utbildning tillsammans med Silviahemmet eftersom det ger studenterna unika möjligheter att ta del av den samlade kunskap och kompetens som vi kan bidra med, säger Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets Högskola. i ett pressmeddelande.

Läs Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

Mer info och bilder på Silviahemmets webb (nytt fönster)

Bild på Drottningen som diplomerar biståndshandläggare

Nu har den första kullen biståndshandläggare examinerats från Sophiahemmets högskolekurs med fokus på demenssjukdom. De handlar om totalt 20 elever som nu kan titulera sig Biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Drottningen delade ut diplomet och en exklusiv pin vid en ceremoni på Silviahemmet.

– För Sophiahemmet Högskola är det oerhört viktigt att möta samhällsbehoven och att lyfta biståndshandläggarnas kompetens kring demenssjukvård. Vi är väldigt stolta över att genomföra denna utbildning tillsammans med Silviahemmet eftersom det ger studenterna unika möjligheter att ta del av den samlade kunskap och kompetens som vi kan bidra med, säger Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets Högskola. i ett pressmeddelande.

Läs Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

Mer info och bilder på Silviahemmets webb (nytt fönster)

21 jun 2018

Silviahemscertifieringens effekter studeras 

 

I flera år har Silviahemmet certifierat äldreboenden, sjukhusavdelningar och hela kommuner. Det innebär att vårdpersonal, och ävenchefer, lokalvårdare och vaktmästare, utbildas i demensvård. Certifikatet gäller sedan i tre ...

I flera år har Silviahemmet certifierat äldreboenden, sjukhusavdelningar och hela kommuner. Det innebär att vårdpersonal, och även chefer, lokalvårdare och vaktmästare, utbildas i demensvård. Certifikatet gäller sedan i tre år.

Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.

– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.

Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.

Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)

 

I flera år har Silviahemmet certifierat äldreboenden, sjukhusavdelningar och hela kommuner. Det innebär att vårdpersonal, och även chefer, lokalvårdare och vaktmästare, utbildas i demensvård. Certifikatet gäller sedan i tre år.

Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.

– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.

Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.

Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)

 

 

 

bild på omslag till Äldre i Centrum, nr 2/2018

Läs tidskriften Äldre i Centrum (nytt fönster)

21 jun 2018

Prestigelös Linköpingschef prisas 

 

Föreningen Gott ledarskap i demensvården har utsettPia Fransson till årets stipendiat. Hon är verksam vid Järdalavägens Vårdboende i Linköping ochfår stipendiet bland annat för"sitt tyd ...

Föreningen Gott ledarskap i demensvården har utsett Pia Fransson till årets stipendiat. Hon är verksam vid Järdalavägens Vårdboende i Linköping och får stipendiet bland annat för "sitt tydliga, orädda och prestigelösa ledarskap".

Pbild på Pia Franssonia Fransson och hennes medarbetare arbetar för en nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. Utvecklingsarbete pågår också inom en rad andra områden. Bland annat ska alla medarbetare få en gemensam grundutbildning om musikens och kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Pia Fransson är också initiativtagare och grundare till Lärcenter för en god demensvård. Det är en numera etablerad verksamhet för utveckling och kvalitet inom demensvården på lokal, regional och nationell nivå.

Stipendiet delades ut av Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet.

Läs mer på www.gottledarskap.nu (nytt fönster)

 

 

Föreningen Gott ledarskap i demensvården har utsett Pia Fransson till årets stipendiat. Hon är verksam vid Järdalavägens Vårdboende i Linköping och får stipendiet bland annat för "sitt tydliga, orädda och prestigelösa ledarskap".

Pbild på Pia Franssonia Fransson och hennes medarbetare arbetar för en nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. Utvecklingsarbete pågår också inom en rad andra områden. Bland annat ska alla medarbetare få en gemensam grundutbildning om musikens och kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Pia Fransson är också initiativtagare och grundare till Lärcenter för en god demensvård. Det är en numera etablerad verksamhet för utveckling och kvalitet inom demensvården på lokal, regional och nationell nivå.

Stipendiet delades ut av Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet.

Läs mer på www.gottledarskap.nu (nytt fönster)

 

 

20 jun 2018

Två stjärnor till Stortorp 

 

...

Gruppbild från Stortorp 

Två avdelningar på Stortorps äldreboende i Huddinge har nu blivit stjärnmärkta. Svenskt Demenscentrum var på plats när personal från Ekgården och Nygården firade utmärkelsen med bubblande cider och svenska jordgubbar.

– Skål och grattis, säger en märkbart stolt AnnKristin Bergström, enhetschef på Ekgården, och vänder sig till ett 30-tal medarbetare som haft möjlighet att lämna arbetet på avdelningarna för en stund.

– Det har verkligen varit ett jätteengagemang under hela utbildningen. Ni har fått sätta ord på det ni gör, och jag har lärt mig mycket av er, säger hon.

Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt ger personal kunskap och verktyg för att kunna utveckla det personcentrerade arbetet på sin arbetsplats. Den omfattar fyra undervisningstillfällen med reflektionsträffar. Inför varje tillfälle ska deltagarna förbereda sig genom webbutbildningar, bl a Demens ABC och Nollvision, och hemuppgifter. Ekgården och Nygården, som ligger i samma byggnad, hade det första utbildningstillfället i slutet på mars. Nu har de gått i mål.

– Vi har talat om det här i flera år, kurser om livsmedelshygien har det inte varit någon brist på men bra utbildningar om demens har verkligen saknats, säger AnnKristin Bergström som, i sin roll som chef, även genomgått de fyra utbildningsstegen, ett krav för att arbetsplatsen ska kunna bli stjärnmärkt.

Ekgården och Nygården är de första enheterna i landet att bli stjärnmärkta efter att utbildningsmodellen testats i en pilotstudie under 2016/2017 (då blev ett demensboende och fyra hemtjänstenheter stjärnmärkta). Undersköterskan Jessica Eriksson tycker att utbildningsmodellen är bra och håller rätt nivå. Oavsett hur länge man arbetat och vilka förkunskaper man har finns något att lära.

– Att upprepa saker är aldrig fel och att diskutera fallbeskrivningar lär man sig alltid mycket av, säger Jessica Eriksson som är diplomerad Silviasyster.

En del i utbildningsmodellen var väl känt för deltagarna. Jessica Eriksson säger att det allra flesta redan hade gått Svenskt Demenscentrums webbutbildningar, det gäller i alla fall Demens ABC. Även Checklista Demens, som ingår i ett av utbildningsstegen, används på både Ekgården och Nygården sedan flera år.

För instruktörerna, de som har hållit i samtliga utbildningstillfällena, var utbildningsmodellen på sätt och vis en större utmaning. Maria Lindgren och Britt Wallentin-Klang, undersköterskor på Ekgården, gick i början av året Svenskt Demenscentrums särskilda utbildning för stjärninstruktörer. Båda har lång erfarenhet av demensvård och arbetat som reflektionsledare i äldreomsorgen.

– Fast då är man en liten grupp, nu handlade det om powerpointpresentationer och 20 deltagare eller fler per gång. Det var faktiskt rätt nervöst i början men gud vad roligt det blev. Att vi två arbetar ihop till vardags tror jag bara har varit en fördel, säger Maria Lindgren.

Båda tycker att innehållet i studiematerialet (inklusive powerpointbilder) som instruktörerna fått från Svenskt Demenscentrum har varit bra.

– Vi har kunnat luta oss mot det och sedan fylla på med exempel utifrån våra egna erfarenheter, säger Maria Lindgren.

I instruktörsrollen har även ingått en del administration, till exempel att se till att samtliga deltagare genomfört webbutbildningarna. På Stortorp har det underlättats av ett nära samarbete med enhetscheferna som även pusslat med arbetsscheman för att frigöra tid för undervisningstillfällen.

Ekgårdens och Nygårdens stjärnmärkning gäller 2018 och 2019. För att få behålla den därefter måste en rad villkor vara uppfyllda, bland annat ska minst 80 procent av ordinarie personal ha genomfört utbildningsmodellen. Det kan innebära att nyanställd personal behöver utbildas. Men utgångsläget är bra. 

– På Ekgården fullföljde all ordinarie personal utbildningsmodellen – 100 procent! Det tycker jag avspeglar det stora intresset. Fler enheter i Huddinge kommer säkert att följa efter oss och bli stjärnmärkta, säger AnnKristin Bergström.

Text: Magnus Westlander
Foto: Yanan Li

Gruppbild från Stortorp 
Fr.v. Britt Wallentin-Klang (stjärnsinstruktör), Ann-Christin Kärrman (Svenskt Demenscentrum), Maria Lindgren (stjärnsinstruktör), AnnKristin Bergström (enhetschef) och Laila Becker (Svenskt Demenscentrum).

 

 

Gruppbild från Stortorp 

Två avdelningar på Stortorps äldreboende i Huddinge har nu blivit stjärnmärkta. Svenskt Demenscentrum var på plats när personal från Ekgården och Nygården firade utmärkelsen med bubblande cider och svenska jordgubbar.

– Skål och grattis, säger en märkbart stolt AnnKristin Bergström, enhetschef på Ekgården, och vänder sig till ett 30-tal medarbetare som haft möjlighet att lämna arbetet på avdelningarna för en stund.

– Det har verkligen varit ett jätteengagemang under hela utbildningen. Ni har fått sätta ord på det ni gör, och jag har lärt mig mycket av er, säger hon.

Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt ger personal kunskap och verktyg för att kunna utveckla det personcentrerade arbetet på sin arbetsplats. Den omfattar fyra undervisningstillfällen med reflektionsträffar. Inför varje tillfälle ska deltagarna förbereda sig genom webbutbildningar, bl a Demens ABC och Nollvision, och hemuppgifter. Ekgården och Nygården, som ligger i samma byggnad, hade det första utbildningstillfället i slutet på mars. Nu har de gått i mål.

– Vi har talat om det här i flera år, kurser om livsmedelshygien har det inte varit någon brist på men bra utbildningar om demens har verkligen saknats, säger AnnKristin Bergström som, i sin roll som chef, även genomgått de fyra utbildningsstegen, ett krav för att arbetsplatsen ska kunna bli stjärnmärkt.

Ekgården och Nygården är de första enheterna i landet att bli stjärnmärkta efter att utbildningsmodellen testats i en pilotstudie under 2016/2017 (då blev ett demensboende och fyra hemtjänstenheter stjärnmärkta). Undersköterskan Jessica Eriksson tycker att utbildningsmodellen är bra och håller rätt nivå. Oavsett hur länge man arbetat och vilka förkunskaper man har finns något att lära.

– Att upprepa saker är aldrig fel och att diskutera fallbeskrivningar lär man sig alltid mycket av, säger Jessica Eriksson som är diplomerad Silviasyster.

En del i utbildningsmodellen var väl känt för deltagarna. Jessica Eriksson säger att det allra flesta redan hade gått Svenskt Demenscentrums webbutbildningar, det gäller i alla fall Demens ABC. Även Checklista Demens, som ingår i ett av utbildningsstegen, används på både Ekgården och Nygården sedan flera år.

För instruktörerna, de som har hållit i samtliga utbildningstillfällena, var utbildningsmodellen på sätt och vis en större utmaning. Maria Lindgren och Britt Wallentin-Klang, undersköterskor på Ekgården, gick i början av året Svenskt Demenscentrums särskilda utbildning för stjärninstruktörer. Båda har lång erfarenhet av demensvård och arbetat som reflektionsledare i äldreomsorgen.

– Fast då är man en liten grupp, nu handlade det om powerpointpresentationer och 20 deltagare eller fler per gång. Det var faktiskt rätt nervöst i början men gud vad roligt det blev. Att vi två arbetar ihop till vardags tror jag bara har varit en fördel, säger Maria Lindgren.

Båda tycker att innehållet i studiematerialet (inklusive powerpointbilder) som instruktörerna fått från Svenskt Demenscentrum har varit bra.

– Vi har kunnat luta oss mot det och sedan fylla på med exempel utifrån våra egna erfarenheter, säger Maria Lindgren.

I instruktörsrollen har även ingått en del administration, till exempel att se till att samtliga deltagare genomfört webbutbildningarna. På Stortorp har det underlättats av ett nära samarbete med enhetscheferna som även pusslat med arbetsscheman för att frigöra tid för undervisningstillfällen.

Ekgårdens och Nygårdens stjärnmärkning gäller 2018 och 2019. För att få behålla den därefter måste en rad villkor vara uppfyllda, bland annat ska minst 80 procent av ordinarie personal ha genomfört utbildningsmodellen. Det kan innebära att nyanställd personal behöver utbildas. Men utgångsläget är bra. 

– På Ekgården fullföljde all ordinarie personal utbildningsmodellen – 100 procent! Det tycker jag avspeglar det stora intresset. Fler enheter i Huddinge kommer säkert att följa efter oss och bli stjärnmärkta, säger AnnKristin Bergström.

Text: Magnus Westlander
Foto: Yanan Li

Gruppbild från Stortorp 
Fr.v. Britt Wallentin-Klang (stjärnsinstruktör), Ann-Christin Kärrman (Svenskt Demenscentrum), Maria Lindgren (stjärnsinstruktör), AnnKristin Bergström (enhetschef) och Laila Becker (Svenskt Demenscentrum).

 

 

 

Läs mer om Stjärnmärkt
www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)

bild på logga

18 jun 2018

Ny spridningsväg för alzheimer upptäckt 

 FORSKNING

Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan hjärnceller vid Alzheimers sjukdom. Men spridningen kan bromsas i experiment med odlade celler. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Forskarna har riktat strålkastarljuset på så kallade exosomer, små vätskeblåsor vars främsta roll är att hjälpa celler att göra sig av med restprodukter. De kan lite förenklat liknas vid soppåsar som cellen kastar ut. Men i blåsorna finns både färdiga proteiner och genetiskt material som andra celler kan plocka upp.

I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom. På så vis kan sjukdomen spridas till nya nervceller. Den drabbade blir gradvis sämre i takt med att nya delar av hjärnan påverkas.

Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen stoppades spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor men upptäckten är principiellt viktig. 

Bild på Martin Hallbeck– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, i ett pressmedelande.

Läs pressmeddelandet från Linköpings universitet (nytt fönster)

 

Forskarna har riktat strålkastarljuset på så kallade exosomer, små vätskeblåsor vars främsta roll är att hjälpa celler att göra sig av med restprodukter. De kan lite förenklat liknas vid soppåsar som cellen kastar ut. Men i blåsorna finns både färdiga proteiner och genetiskt material som andra celler kan plocka upp.

I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom. På så vis kan sjukdomen spridas till nya nervceller. Den drabbade blir gradvis sämre i takt med att nya delar av hjärnan påverkas.

Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen stoppades spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor men upptäckten är principiellt viktig. 

Bild på Martin Hallbeck– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, i ett pressmedelande.

Läs pressmeddelandet från Linköpings universitet (nytt fönster)

 

15 jun 2018

En bok som fyller ett tomrum 

 

En bok för dig med demenssjukdom sprids nu via sjukhus och vårdcentraler. En av minnesmottagningarna som utnyttjat möjligheten att beställa boken gratis finns på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Här delas den ut till alla patienter som får en demensdiagnos.

Sjuksköterskor på minnesmottagning i Huddinge

Kognitiv mottagning M51, som är minnesmottagningens officiella namn, har drygt 600 nybesök per år. Varje månad får ungefär 30 patienter en diagnos. Vanligast är Alzheimers sjukdom men även Lewykroppsdemens, frontallobsdemens och andra kognitiva sjukdomar förekommer.

Många som utreds på mottagningen är yngre än 65 år. Men oavsett ålder är behovet av information och kunskap om demenssjukdom stort hos både patienter och anhöriga. Här har Svenskt Demenscentrums En bok för dig med demenssjukdom fyllt ett tomrum. Det anser de fyra sjuksköterskorna på minnesmottagningen: Kajsa Båkman, Alexandra Hernander Nalén, Charlotta W Nilsson och Pia Stenström.

Kajsa Båkman säger att en del läser den tillsammans med sin make eller maka. Hon berättar om ett äldre par som, efter att ha läst boken, bestämde sig för att vara öppen med att den ena fått en demensdiagnos.

– På ett återbesök fick vi höra att de hade ringt runt och förklarat för släkt och vänner vad som hade hänt. ”Det kändes så skönt efteråt”, berättade de.

I En bok för dig med demenssjukdom delar personer som ha en demensdiagnos med sig av sina erfarenheter. Boken innehåller konkreta tips och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt trots svår sjukdom. Sjuksköterskorna ser den som ett viktigt komplement till andra informativa trycksaker som mottagningen erbjuder.

– Demenssjukdomen väcker efterhand nya frågor och det är viktigt även med mer kortfattade faktablad. Hur mycket information patienten är i behov av varierar från person till person och under olika delar av sjukdomsförloppet, säger Alexandra Hernander Nahlén.

På mottagningen har man tagit fram faktablad om bland annat hur en minnesutredning går till och vad man bör tänka på när det gäller läkemedel. Ett särskilt blad tar upp frågor om ärftlighet och demens – genetiska enheten delar korridor med minnesmottagningen och kopplas ibland in för att utreda eventuella ärftliga samband. Även Svenskt Demenscentrums faktablad, som finns på olika språk, delas ofta ut till patienterna.

Den skriftliga informationen är ett viktigt minnesstöd och komplement till samtalen med mottagningens läkare, kuratorer och sjuksköterskor. Även bra bilder är viktiga, inte minst för att underlätta kommunikationen mellan patient och öppenvård.

– I En bok för dig med demenssjukdom finns bilder på olika kognitiva hjälpmedel. Vi brukar peka ut och markera dem som vi tror kan vara lämpliga. Patienten kan då visa dem för sin förskrivande arbetsterapeut. Långtifrån alla arbetsterapeuter känner ju till vilka kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden, påpekar Charlotta W Nilsson.

Magnus Westlander

Här delas den ut till alla patienter som får en demensdiagnos.

Sjuksköterskor på minnesmottagning i Huddinge

Kognitiv mottagning M51, som är minnesmottagningens officiella namn, har drygt 600 nybesök per år. Varje månad får ungefär 30 patienter en diagnos. Vanligast är Alzheimers sjukdom men även Lewykroppsdemens, frontallobsdemens och andra kognitiva sjukdomar förekommer.

Många som utreds på mottagningen är yngre än 65 år. Men oavsett ålder är behovet av information och kunskap om demenssjukdom stort hos både patienter och anhöriga. Här har Svenskt Demenscentrums En bok för dig med demenssjukdom fyllt ett tomrum. Det anser de fyra sjuksköterskorna på minnesmottagningen: Kajsa Båkman, Alexandra Hernander Nalén, Charlotta W Nilsson och Pia Stenström.

Kajsa Båkman säger att en del läser den tillsammans med sin make eller maka. Hon berättar om ett äldre par som, efter att ha läst boken, bestämde sig för att vara öppen med att den ena fått en demensdiagnos.

– På ett återbesök fick vi höra att de hade ringt runt och förklarat för släkt och vänner vad som hade hänt. ”Det kändes så skönt efteråt”, berättade de.

I En bok för dig med demenssjukdom delar personer som ha en demensdiagnos med sig av sina erfarenheter. Boken innehåller konkreta tips och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt trots svår sjukdom. Sjuksköterskorna ser den som ett viktigt komplement till andra informativa trycksaker som mottagningen erbjuder.

– Demenssjukdomen väcker efterhand nya frågor och det är viktigt även med mer kortfattade faktablad. Hur mycket information patienten är i behov av varierar från person till person och under olika delar av sjukdomsförloppet, säger Alexandra Hernander Nahlén.

På mottagningen har man tagit fram faktablad om bland annat hur en minnesutredning går till och vad man bör tänka på när det gäller läkemedel. Ett särskilt blad tar upp frågor om ärftlighet och demens – genetiska enheten delar korridor med minnesmottagningen och kopplas ibland in för att utreda eventuella ärftliga samband. Även Svenskt Demenscentrums faktablad, som finns på olika språk, delas ofta ut till patienterna.

Den skriftliga informationen är ett viktigt minnesstöd och komplement till samtalen med mottagningens läkare, kuratorer och sjuksköterskor. Även bra bilder är viktiga, inte minst för att underlätta kommunikationen mellan patient och öppenvård.

– I En bok för dig med demenssjukdom finns bilder på olika kognitiva hjälpmedel. Vi brukar peka ut och markera dem som vi tror kan vara lämpliga. Patienten kan då visa dem för sin förskrivande arbetsterapeut. Långtifrån alla arbetsterapeuter känner ju till vilka kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden, påpekar Charlotta W Nilsson.

Magnus Westlander

 

 

Beställ boken gratis

Vårdcentraler och minnesmottagningar kan beställa En bok för dig med demenssjukdom gratis via denna länk (gäller så långt lagret räcker).
 

Övriga kan köpa boken för 50 kr, exkl adm avgift, i Svenskt Demenscentrums webbshop (nytt fönster).

bild på bokomslag

25 maj 2018

Regeringen presenterar demensstrategi 

 

Regeringen har presenterat en nationell demensstrategi för Sverige. En modell för hur vård och omsorg kan organiseras ska tas fram och spridas av Socialstyrelsen. Syftet är bland annat att öka kvaliteten och göra vården mer jämlik.

Äldreminister Lena Hallengren presenterade strategin vid en pressträff på Silviahemmet  den 24 maj.

– Kvinnor och män med demenssjukdom ska så långt det är möjligt kunna känna trygghet, leva ett aktivt liv och ha inflytande i sin vardag, sade hon. 

Sju områden pekas ut som särskilt viktiga att förbättra och utveckla. Ett handlar om samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg. Den modell som ska tas fram av Socialstyrelsen ska peka ut ett standardiserat insatsförlopp. Tanken är att vården och omsorgen ska vara likvärdig i landet.

– Målet är att en person med demenssjukdom sammanhållet ska erbjudas rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet, sade Lena Hallengren.  

Likaså måste anhöriga kunna lita på att även de får den vård och omsorg de behöver. Personal, kunskap och kompetens, uppföljning och utvärdering stöd till anhöriga, välfärdsteknik och digitalisering är andra områden som pekas ut i strategin liksom civilsamhället. Hela samhället måste förändras för att bättre möta människor med demenssjukdom.

– Det är inte rimligt att det finns personal som möter människor med demenssjukdom och som själva inte har kunskap och kompetens, sade Lena Hallengren apropå behovet av utbildning. 

Socialstyrelsen får i uppdrag att hantera och följa upp demensstrategin. En plan för arbetet ska redovisas den 1 oktober i år och uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2022.

Wilhelmina Hoffman i samtal med äldreministernWilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och för Silviahemmet är en av dem som länge verkat för en nationell strategi. Sådana finns redan bland annat i de nordiska grannländerna.

– Det är fantastiskt att Sverige får en nationell demensstrategi, säger hon och fortsätter:

– Sen tycker jag att det är oerhört viktigt att en strategi verkligen beaktar alla delar när det gäller demensvård, omsorg och forskning. Jag tycker också det är viktigt med klara mål utsatta. Detta så att varje kommun och varje landsting kan stämma av var man är i sin egen utveckling, inom ramen för den nationella strategin.

Äldreminister Lena Hallengren presenterade strategin vid en pressträff på Silviahemmet  den 24 maj.

– Kvinnor och män med demenssjukdom ska så långt det är möjligt kunna känna trygghet, leva ett aktivt liv och ha inflytande i sin vardag, sade hon. 

Sju områden pekas ut som särskilt viktiga att förbättra och utveckla. Ett handlar om samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg. Den modell som ska tas fram av Socialstyrelsen ska peka ut ett standardiserat insatsförlopp. Tanken är att vården och omsorgen ska vara likvärdig i landet.

– Målet är att en person med demenssjukdom sammanhållet ska erbjudas rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet, sade Lena Hallengren.  

Likaså måste anhöriga kunna lita på att även de får den vård och omsorg de behöver. Personal, kunskap och kompetens, uppföljning och utvärdering stöd till anhöriga, välfärdsteknik och digitalisering är andra områden som pekas ut i strategin liksom civilsamhället. Hela samhället måste förändras för att bättre möta människor med demenssjukdom.

– Det är inte rimligt att det finns personal som möter människor med demenssjukdom och som själva inte har kunskap och kompetens, sade Lena Hallengren apropå behovet av utbildning. 

Socialstyrelsen får i uppdrag att hantera och följa upp demensstrategin. En plan för arbetet ska redovisas den 1 oktober i år och uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2022.

Wilhelmina Hoffman i samtal med äldreministernWilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och för Silviahemmet är en av dem som länge verkat för en nationell strategi. Sådana finns redan bland annat i de nordiska grannländerna.

– Det är fantastiskt att Sverige får en nationell demensstrategi, säger hon och fortsätter:

– Sen tycker jag att det är oerhört viktigt att en strategi verkligen beaktar alla delar när det gäller demensvård, omsorg och forskning. Jag tycker också det är viktigt med klara mål utsatta. Detta så att varje kommun och varje landsting kan stämma av var man är i sin egen utveckling, inom ramen för den nationella strategin.

24 maj 2018

Filmer: Ögonblick att minnas 

 

Rörlig bild kan vara ett bra sätt att väcka minnen och ögonblick till liv. Mobila dokumentärredaktionen har producerat en rad filmer som skildrar tillvaron och miljöer från 1940- och 1950-talen, då många av de som är äldre pensionärer idag växte upp.

Målgruppen är främst personer med demenssjukdom som ska ges möjlighet att minnas och berätta för varandra om det som kommer upp i filmerna. De  ses med fördel tillsammans med personal eller anhöriga som kan vägleda och inspirera till samtal efteråt.

Filmerna har gjorts i samarbete med Demensförbundet och Ersta Diakoni med stöd av Allmänna arvsfonden och Längmanska Kulturfonden. De kan beställas gratis som DVD (inkl tryckt handledning) eller ses på Mobila dokumentärredaktionens webb. Där finns även en inspirationsfilm om hur man kan använda materialet.

Se filmerna på Mobila dokumentärredaktionens webb (nytt fönster) 

Bild från film

Målgruppen är främst personer med demenssjukdom som ska ges möjlighet att minnas och berätta för varandra om det som kommer upp i filmerna. De  ses med fördel tillsammans med personal eller anhöriga som kan vägleda och inspirera till samtal efteråt.

Filmerna har gjorts i samarbete med Demensförbundet och Ersta Diakoni med stöd av Allmänna arvsfonden och Längmanska Kulturfonden. De kan beställas gratis som DVD (inkl tryckt handledning) eller ses på Mobila dokumentärredaktionens webb. Där finns även en inspirationsfilm om hur man kan använda materialet.

Se filmerna på Mobila dokumentärredaktionens webb (nytt fönster) 

Bild från film

23 maj 2018

Tillfälligt stängt under flytt 

 

Svenskt Demenscentrum byter lokaler. Den 1 juni går flyttlasset till Sveavägen 155, en knapp kilometer bort.

För att hinna packa upp och installer våra servrar kommer hemsidan, utbildningsportalen och webbshoppen att vara stängda, från kl 12.00, fredag 1 juni, till kl 8.00, måndag 4 juni. Under den tiden kan vi heller inte nås via mejl.

Svenskt Demenscentrums fullständiga adress blir Sveavägen 155, 113 46 Stockholm. Vi kommer även framöver att dela lokaler med befolkningsstudien SNAC-K, Stiftelsen Äldrecentrum och Tidskriften Äldre i Centrum.

Kartblad till nya lokalerSveavägen 155 ligger vid Norrtull, ett stenkast från Hagaparken och Karolinskaområdet. Blå buss nr 2 har sin ändhållplats strax utanför. Även flygbussarna stannar i närheten.

Här hittar du oss på kartan (nytt fönster)

För att hinna packa upp och installer våra servrar kommer hemsidan, utbildningsportalen och webbshoppen att vara stängda, från kl 12.00, fredag 1 juni, till kl 8.00, måndag 4 juni. Under den tiden kan vi heller inte nås via mejl.

Svenskt Demenscentrums fullständiga adress blir Sveavägen 155, 113 46 Stockholm. Vi kommer även framöver att dela lokaler med befolkningsstudien SNAC-K, Stiftelsen Äldrecentrum och Tidskriften Äldre i Centrum.

Kartblad till nya lokalerSveavägen 155 ligger vid Norrtull, ett stenkast från Hagaparken och Karolinskaområdet. Blå buss nr 2 har sin ändhållplats strax utanför. Även flygbussarna stannar i närheten.

Här hittar du oss på kartan (nytt fönster)

17 maj 2018

Så hanterar vi dina personuppgifter 

 

Har du köpt en bok i vår webbshop? Eller registrerat ett konto på vår utbildningsportal? I så fall har du lämnat personuppgifter till Svenskt Demenscentrum. Den 25 maj 2018 införs en ny lag som berör detta och som gäller ...

Har du köpt en bok i vår webbshop? Eller registrerat ett konto på vår utbildningsportal? I så fall har du lämnat personuppgifter till Svenskt Demenscentrum. Den 25 maj 2018 införs en ny lag som berör detta och som gäller inom hela EU-området.

Den nya lagen som ersätter PUL heter General Data Protection Regulation, förkortat GDPR. Dess främsta syfte är att säkerställa att personuppgifter som du lämnar till myndigheter, företag och organisationer behandlas korrekt och med respekt för din personliga integritet. Lagen ger dig också rätt att få veta vilka personuppgifter som finns lagrade om dig och – om du så önskar – få uppgifterna raderade.  

Svenskt Demenscentrum vill att du ska känna dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med det.

 

Har du köpt en bok i vår webbshop? Eller registrerat ett konto på vår utbildningsportal? I så fall har du lämnat personuppgifter till Svenskt Demenscentrum. Den 25 maj 2018 införs en ny lag som berör detta och som gäller inom hela EU-området.

Den nya lagen som ersätter PUL heter General Data Protection Regulation, förkortat GDPR. Dess främsta syfte är att säkerställa att personuppgifter som du lämnar till myndigheter, företag och organisationer behandlas korrekt och med respekt för din personliga integritet. Lagen ger dig också rätt att få veta vilka personuppgifter som finns lagrade om dig och – om du så önskar – få uppgifterna raderade.  

Svenskt Demenscentrum vill att du ska känna dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med det.