Nyheter

13 nov 2018

Artificell intelligens kan ge snabbare diagnostik 

 FORSKNING

Artificiellintelligens (AI) är ordet på modet. Självlärande maskiner och hjälpmedel är inte längre science fiction. Nu har forskare testat AI även inom alzheimerdiagnostiken. Resultatet är lovande. ...

Artificiell intelligens (AI) är ordet på modet. Självlärande maskiner och hjälpmedel är inte längre science fiction. Nu har forskare testat AI även inom alzheimerdiagnostiken. Resultatet är lovande. 

Det är en amerikansk forskargrupp som analyserat hjärnbilder från drygt 1000 personer med misstänkt demenssjukdom med hjälp av AI. Bilderna har tagits med en så kallad PET-kamera och visar graden av ämnesomsättning i olika delar av hjärnan. Tekniken används för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede men bilderna kan vara tidskrävande att analysera.

Därför ville forskarna testa om AI kunde sköta analysen. En algoritm fick träna upp sig på 90 procent av bilderna och lära sig att identifiera tecken på Alzheimers sjukdom. Sedan prövades den på de återstående bilderna med mycket gott resultat. Algoritmen fick även testa att analysera 40 hjärnbilder på personer som inte hade deltagit i studien. Den lyckades pricka in samtliga som uppvisade tidiga tecken på demenssjukdom.

Forskarna hoppas att AI kan bli ett värdefullt komplement i alzheimerdiagnostiken men betonar att deras studie baseras på ett relativt material och behöver valideras i större studier. 

Läs mer i Science Daily (nytt fönster)

Läs mer om PET-teknik under Fakta om demens

Artificiell intelligens (AI) är ordet på modet. Självlärande maskiner och hjälpmedel är inte längre science fiction. Nu har forskare testat AI även inom alzheimerdiagnostiken. Resultatet är lovande. 

Det är en amerikansk forskargrupp som analyserat hjärnbilder från drygt 1000 personer med misstänkt demenssjukdom med hjälp av AI. Bilderna har tagits med en så kallad PET-kamera och visar graden av ämnesomsättning i olika delar av hjärnan. Tekniken används för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede men bilderna kan vara tidskrävande att analysera.

Därför ville forskarna testa om AI kunde sköta analysen. En algoritm fick träna upp sig på 90 procent av bilderna och lära sig att identifiera tecken på Alzheimers sjukdom. Sedan prövades den på de återstående bilderna med mycket gott resultat. Algoritmen fick även testa att analysera 40 hjärnbilder på personer som inte hade deltagit i studien. Den lyckades pricka in samtliga som uppvisade tidiga tecken på demenssjukdom.

Forskarna hoppas att AI kan bli ett värdefullt komplement i alzheimerdiagnostiken men betonar att deras studie baseras på ett relativt material och behöver valideras i större studier. 

Läs mer i Science Daily (nytt fönster)

Läs mer om PET-teknik under Fakta om demens

01 nov 2018

Läkemedel kan skjuta upp flytt hemifrån 

 FORSKNING

Läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan fördröja flytt till särskilt boende med upp till 8 månader, om personerna svarar positivt på behandlingen. Det visar en ny studie från Skånes universitetssjukhus.

I studien deltog ...

Läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan fördröja flytt till särskilt boende med upp till 8 månader, om personerna svarar positivt på behandlingen. Det visar en ny studie från Skånes universitetssjukhus.

I studien deltog 881 patienter med Alzheimers sjukdom från Swedish Alzheimer Treatment Study, en nationell studie som pågick 1997–2011. Patienterna hade mild till måttlig demens och behandlades med kolinesterashämmare, symptomlindrande läkemedel mot alzheimer. Hur de svarade på läkemedelsbehandlingen visade sig påverka hur länge de bodde kvar hemma.

Patienter som försämrades mer allmänt eller i grundläggande dagliga funktioner efter 6 månaders behandling hade en mer än fördubblad risk att placeras på särskilt boende, jämfört med de som förblev oförändrade eller förbättrades i sin sjukdom. Patientgruppen som fick förbättrad tankeförmåga av behandlingen flyttade 3 månader senare till särskilt boende än genomsnittet. För de som även fick en positiv effekt på tre andra förmågor som undersöktes – global förmåga samt instrumentell och basal ADL – fördröjdes flytten med 8 månader, jämfört med genomsnittet.

bild på Carina WattmoResultaten visade också att patienternas övriga sjukdomar inte hade något samband med hur de svarade på läkemedelsbehandlingen mot alzheimer eller risken för placering på särskilt boende.

– Detta tyder på att det huvudsakligen är följderna av själva demenssjukdomen som påskyndar placeringen på särskilt boende hos alzheimerpatienter. Fyndet uppmärksammar vikten av att ge alla patienter, oavsett andra samtidiga sjukdomar, en möjlighet till behandling mot Alzheimers sjukdom, säger Carina Wattmo, med dr vid Lunds universitet och en forskarna bakom studien, till Neurologi i Sverige.

Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Current Alzheimer Research.

Länk till artikeln i Current Alzheimer Research (nytt fönster)

Länk till artikeln i Neurologi i Sverige (nytt fönster) 

 

Läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan fördröja flytt till särskilt boende med upp till 8 månader, om personerna svarar positivt på behandlingen. Det visar en ny studie från Skånes universitetssjukhus.

I studien deltog 881 patienter med Alzheimers sjukdom från Swedish Alzheimer Treatment Study, en nationell studie som pågick 1997–2011. Patienterna hade mild till måttlig demens och behandlades med kolinesterashämmare, symptomlindrande läkemedel mot alzheimer. Hur de svarade på läkemedelsbehandlingen visade sig påverka hur länge de bodde kvar hemma.

Patienter som försämrades mer allmänt eller i grundläggande dagliga funktioner efter 6 månaders behandling hade en mer än fördubblad risk att placeras på särskilt boende, jämfört med de som förblev oförändrade eller förbättrades i sin sjukdom. Patientgruppen som fick förbättrad tankeförmåga av behandlingen flyttade 3 månader senare till särskilt boende än genomsnittet. För de som även fick en positiv effekt på tre andra förmågor som undersöktes – global förmåga samt instrumentell och basal ADL – fördröjdes flytten med 8 månader, jämfört med genomsnittet.

bild på Carina WattmoResultaten visade också att patienternas övriga sjukdomar inte hade något samband med hur de svarade på läkemedelsbehandlingen mot alzheimer eller risken för placering på särskilt boende.

– Detta tyder på att det huvudsakligen är följderna av själva demenssjukdomen som påskyndar placeringen på särskilt boende hos alzheimerpatienter. Fyndet uppmärksammar vikten av att ge alla patienter, oavsett andra samtidiga sjukdomar, en möjlighet till behandling mot Alzheimers sjukdom, säger Carina Wattmo, med dr vid Lunds universitet och en forskarna bakom studien, till Neurologi i Sverige.

Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Current Alzheimer Research.

Länk till artikeln i Current Alzheimer Research (nytt fönster)

Länk till artikeln i Neurologi i Sverige (nytt fönster) 

 

30 okt 2018

Personcentrerat ledarskap i fokus på konferens 

 

Personcentrerat ledarskap och nationella demensstrategier var ämnen som lyftes under den fjärde skandinaviska konferensen om ledarskap och demens. I år hölls den i Köpenhamn 22-23 oktober och drygt 250 chefer och arbetsledare bjö ...

Personcentrerat ledarskap och nationella demensstrategier var ämnen som lyftes under den fjärde skandinaviska konferensen om ledarskap och demens. I år hölls den i Köpenhamn 22-23 oktober och drygt 250 chefer och arbetsledare bjöds på många inspirerande föreläsningar.

bild från ledarskapskonferensen i Köpenhamn

För värdskapet stod Dammarks demenscentrum Nationalt videnscenter for demens som arrangerade konferensen tillsammans med Svenskt Demenscentrum och norska Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse.

Temat för konferensen var: Hur säkrar vi att personcentrerade insatser går som en röd tråd igenom hela demensförloppet? Irländaren och professorn Brendan McCormack hävdade att här finns mycket kvar att göra. Hans forskning visar att vården endast i korta stunder arbetar personcentrerat och att det sker sporadiskt. Ett personcentrerat ledarskap och en utvecklad personcentrerad kultur i verksamheten är en förutsättning för att kunna arbeta personcentrerat fullt ut.

Under konferensen presenterade även representanter från de olika länderna sina nationella demensstrategier. Norge är inne på sin andra långsiktiga plan som sträcker sig till 2020. Danmarks första handlingsplan gäller till och med 2025. Sveriges demensstrategi antogs i maj 2018.

Det finns flera likheter mellan ländernas strategier men också skillnader. Både Norge och Danmark har medel avsatta för att arbeta med de utmaningar som identifierats inom demensområdet, något som saknas i för den svenska demensstrategin. Vår förhoppning är att det även hos oss avsätts medel för att kunna arbeta strategiskt med de utmaningar som följer av en åldrande befolkning.

Köpenhamnskonferensen hölls den 22-23 oktober. På Videnscenters webbplats kan du läsa mer om den och också lyssna på flera av föreläsarna, bland annat läkaren Johan Ejerhed som arbetar med att skapa en mer demensvänlig medicinavdelning på Danderyds sjukhus. Nästa skandinaviska ledarskapskonferens hålls i Stockholm hösten 2020.

Ann-Christin Kärrman/Gunilla Nordberg

Till Nationalt videnscenter for demens webbplats (nytt fönster)

 

Personcentrerat ledarskap och nationella demensstrategier var ämnen som lyftes under den fjärde skandinaviska konferensen om ledarskap och demens. I år hölls den i Köpenhamn 22-23 oktober och drygt 250 chefer och arbetsledare bjöds på många inspirerande föreläsningar.

bild från ledarskapskonferensen i Köpenhamn

För värdskapet stod Dammarks demenscentrum Nationalt videnscenter for demens som arrangerade konferensen tillsammans med Svenskt Demenscentrum och norska Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse.

Temat för konferensen var: Hur säkrar vi att personcentrerade insatser går som en röd tråd igenom hela demensförloppet? Irländaren och professorn Brendan McCormack hävdade att här finns mycket kvar att göra. Hans forskning visar att vården endast i korta stunder arbetar personcentrerat och att det sker sporadiskt. Ett personcentrerat ledarskap och en utvecklad personcentrerad kultur i verksamheten är en förutsättning för att kunna arbeta personcentrerat fullt ut.

Under konferensen presenterade även representanter från de olika länderna sina nationella demensstrategier. Norge är inne på sin andra långsiktiga plan som sträcker sig till 2020. Danmarks första handlingsplan gäller till och med 2025. Sveriges demensstrategi antogs i maj 2018.

Det finns flera likheter mellan ländernas strategier men också skillnader. Både Norge och Danmark har medel avsatta för att arbeta med de utmaningar som identifierats inom demensområdet, något som saknas i för den svenska demensstrategin. Vår förhoppning är att det även hos oss avsätts medel för att kunna arbeta strategiskt med de utmaningar som följer av en åldrande befolkning.

Köpenhamnskonferensen hölls den 22-23 oktober. På Videnscenters webbplats kan du läsa mer om den och också lyssna på flera av föreläsarna, bland annat läkaren Johan Ejerhed som arbetar med att skapa en mer demensvänlig medicinavdelning på Danderyds sjukhus. Nästa skandinaviska ledarskapskonferens hålls i Stockholm hösten 2020.

Ann-Christin Kärrman/Gunilla Nordberg

Till Nationalt videnscenter for demens webbplats (nytt fönster)

 

30 okt 2018

Film förbereder patient inför utredning 

 

Migrationsskolan vid Region Skåne har tagit fram en kortfilm om demensutredningar. Den ska förbereda patienten inför utredningen och tar bland annat upp vilka undersökningar som kommer att göras och vilken roll en tolk har.Film ...

Migrationsskolan vid Region Skåne har tagit fram en kortfilm om demensutredningar. Den ska förbereda patienten inför utredningen och tar bland annat upp vilka undersökningar som kommer att göras och vilken roll en tolk har. Filmen är fyra minuter lång och har översatts till åtta språk, bland annat arabisk, finska och spanska.

Filmen är framtagen för utredningar på specialistklinik men kan även användas inom primärvården. Se filmen här (Migrationsskolan)

Migrationsskolan vid Region Skåne har tagit fram en kortfilm om demensutredningar. Den ska förbereda patienten inför utredningen och tar bland annat upp vilka undersökningar som kommer att göras och vilken roll en tolk har. Filmen är fyra minuter lång och har översatts till åtta språk, bland annat arabisk, finska och spanska.

Filmen är framtagen för utredningar på specialistklinik men kan även användas inom primärvården. Se filmen här (Migrationsskolan)

25 okt 2018

Steg för steg mot en demensvänlig kommun 

 

I Upplands-Bro pågår en kampanj för att utbilda demensvänner. Tanken är att alla kommuninvånare behöver kunskap om demens för att samhället ska kunna bli demensvänligt.

– Livet kan bli så mycket bättre för de som har en demenssjukdom och deras anhöriga om de möts av förståelse.

bild på Mirjam BrocknäsDet säger Mirjam Brocknäs, äldrepedagog och chef för förebyggande enheten i Upplands-Bro kommun. Hittills har cirka 350 demensvänner utbildats i kommunen, bland annat anställda inom folktandvården och brandkåren.

Utbildningen är på 90 minuter och tar upp fakta om demenssjukdomar, bemötande, tidiga tecken på demens och vilken hjälp som finns i kommunen. 

– Vi diskuterar också utifrån deltagarnas egen erfarenhet. För chaufförerna kan det handla om att en person inte vill åka med eller inte vill spännas fast. Chaufförerna är viktiga, om inte transporten fungerar kommer ju inte gästerna till dagverksamheten. Nu vet också chaufförerna att de kan få handledning av oss om det uppstår något problem, säger Mirjam Brocknäs.

Läs mer om arbetet i Upplands-Bro under Arbeta med demens

– Livet kan bli så mycket bättre för de som har en demenssjukdom och deras anhöriga om de möts av förståelse.

bild på Mirjam BrocknäsDet säger Mirjam Brocknäs, äldrepedagog och chef för förebyggande enheten i Upplands-Bro kommun. Hittills har cirka 350 demensvänner utbildats i kommunen, bland annat anställda inom folktandvården och brandkåren.

Utbildningen är på 90 minuter och tar upp fakta om demenssjukdomar, bemötande, tidiga tecken på demens och vilken hjälp som finns i kommunen. 

– Vi diskuterar också utifrån deltagarnas egen erfarenhet. För chaufförerna kan det handla om att en person inte vill åka med eller inte vill spännas fast. Chaufförerna är viktiga, om inte transporten fungerar kommer ju inte gästerna till dagverksamheten. Nu vet också chaufförerna att de kan få handledning av oss om det uppstår något problem, säger Mirjam Brocknäs.

Läs mer om arbetet i Upplands-Bro under Arbeta med demens

23 okt 2018

Nytt poddavsnitt om sexualitet och äldre 

 

...

bokomlsagSexualitet är ett grundläggande mänskligt behov. Ändå är det fortfarande på många sätt ett tabubelagt ämne, inte minst när vi talar om personer med demenssjukdom. I fjol utkom Sexualitet och demenssjukdom, en bok som vänder sig till personal som möter personer med demenssjukdom. Den bygger på att samarbete mellan Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH), Västra Götalandsregionen, och Svenskt Demenscentrum.

I ett nytt poddavsnitt från KSH intervjuas Kalle Norwald, sexolog och terapeut, om äldre och sexualitet. Att sexualitet är något vi har hela livet är inte självklart för alla menar han:

”Den grundläggande tanken att äldre personer har en sexualitet, det kan ju för vissa komma som en chock. Att man tänker att sexualiteten ska avta med tidens gång.”

Avsnittet, som ingår i serien Sex på arbetstid, ger även praktiska tips på hur man kan jobba med sexualitet i mötet med äldre.

Lyssna på poddavsnittet Sex och äldre (KSH)

Lyssna på Sexualitet och demenssjukdom
i Demenspodden
(Youtube)

Beställ boken Sexualitet och demenssjukdom
i vår webbshop (nytt fönster)

bokomlsagSexualitet är ett grundläggande mänskligt behov. Ändå är det fortfarande på många sätt ett tabubelagt ämne, inte minst när vi talar om personer med demenssjukdom. I fjol utkom Sexualitet och demenssjukdom, en bok som vänder sig till personal som möter personer med demenssjukdom. Den bygger på att samarbete mellan Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH), Västra Götalandsregionen, och Svenskt Demenscentrum.

I ett nytt poddavsnitt från KSH intervjuas Kalle Norwald, sexolog och terapeut, om äldre och sexualitet. Att sexualitet är något vi har hela livet är inte självklart för alla menar han:

”Den grundläggande tanken att äldre personer har en sexualitet, det kan ju för vissa komma som en chock. Att man tänker att sexualiteten ska avta med tidens gång.”

Avsnittet, som ingår i serien Sex på arbetstid, ger även praktiska tips på hur man kan jobba med sexualitet i mötet med äldre.

Lyssna på poddavsnittet Sex och äldre (KSH)

Lyssna på Sexualitet och demenssjukdom
i Demenspodden
(Youtube)

Beställ boken Sexualitet och demenssjukdom
i vår webbshop (nytt fönster)

22 okt 2018

Stora silvermedaljen till meriterad äldreforskare 

 FORSKNING

...

bild på Laura FratiglioniProfessor Laura Fratiglioni får Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2018. Hon tilldelas utmärkelsen för "sina enastående bidrag rörande vetenskap, doktorandutbildning och ledarskap samt innovation vid Karolinska Institutet".

Laura Fratiglioni tillhör de internationellt ledande forskarna inom åldrandets epidemiologi. Hon är också en ofta efterfrågad expert inom frågor som rör både de friska och de sjuka åldrandet. En stor del av hennes yrkesliv har kretsat kring att identifiera både risk- och friskfaktorer för demenssjukdom, bland annat som forskningsledare för befolkningsstudien SNAC-K som följer och undersöker äldre personer bosatta i stadsdelen Kungsholmen.

Foto: Tom Bellander

Läs pressmeddelande från KI (nytt fönster)

Läs en tidigare intervju med L Fratiglioni under Forskning 

bild på Laura FratiglioniProfessor Laura Fratiglioni får Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2018. Hon tilldelas utmärkelsen för "sina enastående bidrag rörande vetenskap, doktorandutbildning och ledarskap samt innovation vid Karolinska Institutet".

Laura Fratiglioni tillhör de internationellt ledande forskarna inom åldrandets epidemiologi. Hon är också en ofta efterfrågad expert inom frågor som rör både de friska och de sjuka åldrandet. En stor del av hennes yrkesliv har kretsat kring att identifiera både risk- och friskfaktorer för demenssjukdom, bland annat som forskningsledare för befolkningsstudien SNAC-K som följer och undersöker äldre personer bosatta i stadsdelen Kungsholmen.

Foto: Tom Bellander

Läs pressmeddelande från KI (nytt fönster)

Läs en tidigare intervju med L Fratiglioni under Forskning 

11 okt 2018

Behandling av hjärtrubbningar kan minska risken för demens 

 FORSKNING

Förmaksflimmer kan leda till demens men med rätt behandling minskar risken att drabbas. Det visar ny svensk forskning som ger ytterligare belägg för att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

...

Förmaksflimmer kan leda till demens men med rätt behandling minskar risken att drabbas. Det visar ny svensk forskning som ger ytterligare belägg för att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. 

bild på hjärtaFörmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade. 

Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.

Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.

– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.

I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.

Magnus Westlander

Till abstract i Neurology (nytt fönster)

 

 

 

 

Förmaksflimmer kan leda till demens men med rätt behandling minskar risken att drabbas. Det visar ny svensk forskning som ger ytterligare belägg för att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. 

bild på hjärtaFörmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade. 

Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.

Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.

– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.

I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.

Magnus Westlander

Till abstract i Neurology (nytt fönster)

 

 

 

 

27 sep 2018

Ny metod för att upptäcka alzheimer 

 FORSKNING

En ny metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom har prövats med goda resultat. Forskningsledaren Oskar Hansson tror att den kan bli till stor nytta, om den godkänns för klinisk användning.

...

En ny metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom har prövats med goda resultat. Forskningsledaren Oskar Hansson tror att den kan bli till stor nytta, om den godkänns för klinisk användning.

Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.

Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

Oskar Hansson

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.

Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.

– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.

PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.

Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)

Till studien i JAMA (nytt fönster)

En ny metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom har prövats med goda resultat. Forskningsledaren Oskar Hansson tror att den kan bli till stor nytta, om den godkänns för klinisk användning.

Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.

Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

Oskar Hansson

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.

Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.

– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.

PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.

Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)

Till studien i JAMA (nytt fönster)

24 sep 2018

Varför inget genombrott i alzheimerforskningen? 

 FORSKNING

...

Bild på omslagVarför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.

Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.

Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)

Bild på omslagVarför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.

Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.

Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)